Honeymoon in Vegas

Honeymoon in Las Vegas hade premiär 1992 med den svenska

titeln Smekmånad i Las Vegas, med Nicholas Cage och Sara Jessica Parker i huvudrollerna, till blandade recensioner. I dag ståtar den med hela 60% på Rotten Tomatoes, vilket kan låta mycket till man betänker att det är ett aggregerat värde, och att ett betyg på 3,5 getingar till exempel räknas som ett positivt betyg vid ihopräkningen. Skådespelarna gör säkert sitt bästa, men det här försöket att göra en modern screwball-komedi ä faktiskt inte särskilt lyckat, vilket är synd på en såpass helknäpp idé.

För såhär är det ju nämligen: Ett triangeldrama mellan en man som är rädd för intimitet, hans skolfröken till flickvän och en gangster borde kunna bli komik på hög nivå, inte minst när den utspelar sig i galna spelstaden Las Vegas och garneras med fallskärmshoppande Elvis-kopior, därtill från mormonstaden Utah. Men riktigt så blir det inte. När själva triangeldramat väl drar igång så låter man det som borde vara en vitsig kamp mellan de inblandade glida över i såsig romantik, komplett med sjunkande solnedgångar och en kvinnlig huvudperson som helt verkar tappat bort sin rollkaraktär och förvandlats till ett rikemansbländar mähä. Men vi återkommer till det.

Ett löfte på mammas dödsbädd

Filmen handlar om Jack och hans rädsla att binda sig till en kvinna. Jack spelas förtjänstfullt av Nicho
las Cave, som för en gångs skull låter bli det galna överspel som på sistone blivit hans irriterande signum. Problemet är att Jack, på sin mammas dödsbädd, lovat modern att aldrig någonsin gifta sig, och detta har blivit ett allt större problem i förhållandet till flickvännen Betsy (spelad av Sara Jessica Parker, främst känd från Sex in the City). Betsy vill, vill, vill nämligen gifta sig. Efter mycket tjatande från flickvännen bestämmer de sig till slut för att åka till Las Vegas för ett snabbt giftermål och få det hela överstökat.

Väl på plats i världens spelhuvudstad börjar dock problemen tämligen omedelbart. En äldre gangster och korthaj vid namn Tommy (spelad av James Caan, känd som Sonny Corleone i Gudfadern) får nämligen syn på den sköna Betsy, som är på pricken lik hans avlidna och älskade hustru. Han blir helt besatt av att vinna hennes hjärta och bjuder in Jack till ett riggat pokerspel. Och inledningsvis så går det riktigt bra för Jack vid den gröna filten. När Jack slutligen sitter på en straight flush så luras han att låna 60 000 dollar av Tommy, pengar Jack är säkra på att vinna med sin suveräna pokerhand. Men Tommy har alltså riggar spelet för att få just detta resultat. Och nu erbjuder han sig att efterskänka Jacks skuld, mot att han får ta med sig fickvännen Betsy under en helg för romantik och dejting.
Jack går motvilligt med på förslaget mot löfte om att de inte får ha sex under sin romantiska helg.

Att spela poker i Las Vegas

Och det är också här som filmen börjar spåra ur. Tommy tar med sig Betsy till sin tjusiga semestervilla på Hawaii. Och hon smälter tämligen omgående inför det äldre mannens charm, de natursköna vyerna och den lyx som bara omåttligt med pengar kan betala för. Kort sagt, hon faller tämligen omedelbart pladask för den säkert 30 år äldre gangstern, vilket helt enkelt inte är det minsta trovärdigt, och dessutom förvandlar filmen från en knasbollskomedi till något slags romantiskt drama. Och tonskiftet är direkt skärande.

Efter besöket följer en intensiv jakt, där Jack jagar sin flickvän från plats till plats över det kontinentala USA, samtidigt som Betsy blir allt mer till sig i trasorna över den lönnfete gangstern Tommy, hans charm och rikedo
mar. Förvecklingarna accelererar, men med få undantag leder de inte till några gapskratt, vilket hänger ihop med att a) det lyckliga slutet är i stort sett garanterat eftersom vi talar om en Hollywood-film och b) det händer inget vettigt i historien om Betsy och Tommy, eftersom Betsy snabbt förvandlas till en lealös dum blondin, som nästan omedelbart glömmer bort såväl Jack som sina mångåriga drömmar att knyta hymens band med honom.

Att hoppa fallskärm som Elvis Presley

När Jack till slut befinner sig i ett plan över Las Vegas med ett gäng professionella Las Vegas-kopior, och måste välja mellan att hoppa fallskärm över staden eller mista Betsy för alltid, så har vi redan hunnit tröttna på historien. Och visst är scenen med Jack som till slut övervinner sin höjdrädsla för kärlekens skull, och tillsammans med övriga Elvis-kopior kastar sig ut ut planet visuellt imponerande. På samma sätt som den förutbestämt lyckliga upplösningen. Men som sagt. Mycket skrik för lite ull.

Smekmånad i Las Vegas är definitivt ingen usel film, och är du uttråkad framför Netflix eller datorn så varför inte. Men det är definitivt inte en film att leta upp, eller en komedi som kommer att bjuda på vare sig gapskratt eller särkilt många sneda leenden.

Fakta
Premiär:	1992
Nomineringar:	Golden Globe 1993 – Best Motion Picture (Comedy/Musical) och Nicolas Cage för Best Performance by an Actor in a Motion Picture (Comedy/Musical)
Regissör:	Andrew Bergman
Medverkande:	James Caan, Nicolas Cage, Sarah Jessica Parker, Pat Moria, Johnny Williams
Recension:	http://www.imdb.com/title/tt0104438/?ref_=nv_sr_1
IMDB betyg:	5.8